Svensk ordbok 2009, webbversion

vi`va substantiv ~n vivor viv·an●typ av (vårlig) ört med blad­rosett och trattlika blommor på stängel bot.SYN.synonymprimula viveväxtgullvivamajvivasedan ca 1825till fornsv. hviver ’huva’; av o­visst urspr.