Svensk ordbok 2009, webbversion

virr`a verb ~de ~t virr·ar1vanligen med partikel, t.ex.omkring plan­löst förflytta sig hit och dit Nollde virrade om­kring en timme innan de hittade huset○äv. bildligttankarna virrade hit och dit i skallenvirra (omkring) (ngnstans)sedan 1907till virrig 2ibl. med partikelntill vara virrig och göra o­begriplig komm.han virrade till själva poängen i anekdotenvirra (med ngt), virra (till ngt)sedan 1942Subst.:vbid1-392285virrande