Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv,
best. f.
vinter|gat·an●svagt lysande anhopning av avlägsna stjärnor (och annat material) som bildar ett band över himlen
eg. utgörande en särskilt tät del av vår egen galax
astron.titta upp mot vintergatan○äv. som namn på den galax där solen, och därmed jorden, ingårsedan 1579