Svensk ordbok 2009, webbversion

vink`ling substantiv ~en ~ar vinkl·ing·en●sär­skild in­riktning (hos fram­ställning) som fram­häver bara vissa sidor av en fråga, nyhet etc., ofta i sensationssyfte vard.m-med.det gällde att hitta den rätta vinklingen av storynen vinkling (av ngt)sedan 1968