Svensk ordbok 2009, webbversion

vinjett´ substantiv ~en ~er vinj·ett·en●bild eller ornament i an­slutning till texten i en tryckt skrift vanligen i början el. slutet av en av­delning bok.vinjettbildomslagsvinjettslutvinjettbrevet var försett med en vinjett med en stiliserad fågel som svingade sig mot skyn○äv. ut­vidgat, särsk. om (musik)inslag som in­leder (del av) tv-programmusikvinjetten vinjett (på/till ngt)sedan 1758av fra. vignette med samma betydelse, urspr. ’liten vin­ranka’; jfr 1vin