Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n vindböjtlar
vind|böjtl·ar1karaktärslös, opålitlig person
ngt åld.psykol.sedan 1780av ty. Windbeutel med samma betydelse; bildlig bet. av vindböjtel 2
2en lätt, porös, petit-chou-liknande bakelse
kokk.sedan 1866trol. av ty. Windbeutel med samma betydelse, eg. ’luftfylld påse’