Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
vims·ar●ibl. med partikel, särsk.omkring, runt
bete sig (och ibland röra sig) planlöst och förvirrat
ngt vard.komm.hon vimsade mest omkring utan att få något gjortvimsa (ngnstans)sedan 1846till vimsig
Subst.:vbid1-391243vimsande