Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
villo|väg·en●ofta plur.
felaktig väg
trafik.hennes resväska kom på villovägar när hon flög till Paris○ofta bildligthan har ett välsmort munläder som ibland för honom på villovägarsedan 1717; 1620: willwägBuss på villovägar.Svensk titel på roman av John Steinbeck (1947)