Svensk ordbok 2009, webbversion

vill`oväg substantiv ~en ~ar villo|­väg·en●ofta plur. felaktig väg trafik.hennes res­väska kom på villovägar när hon flög till Paris○ofta bildligthan har ett väl­smort mun­läder som i­bland för honom på villovägarsedan 1717; 1620: willwägBuss på villovägar.Svensk titel på roman av John Steinbeck (1947)