Svensk ordbok 2009, webbversion

vil`dsvin substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en vild|­svin·et●ett i vilt till­stånd levande svin med hög fram­kropp, lång kraftig nos och sträv hår­beklädnad an­sett som farligt ville­bråd; stamform för tam­svinet zool.vildsvinsbetevildsvinsgalti Sverige har det ut­rotade vildsvinet planterats in flera gånger och finns nu både i vilt­hägn och frilevandesedan ca 1430Själens tröstfornsv. vilsvin