Svensk ordbok 2009, webbversion
vil
`
dmark
substantiv
~en ~er
vild|mark·en
●
större obrukat och obebott område
geogr.
JFR
cohyponym
ödemark
vildmarksled
vildmarksliv
Europas sista orörda vildmarker
sedan 1430–50
Konung Alexander
fornsv.
ville
mark