Svensk ordbok 2009, webbversion
vil`dfågel
substantiv ~n vildfåglar
vild|fågl·ar●vilt levande fågel
kokk.zool.○mest som sammanfattande beteckning på motsvarande maträttdet stod vildfågel på matsedelnsedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. vilfughl