Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n vildar
vild·en●person som lever i naturtillstånd opåverkad av västerländsk kultur
och ofta betraktas som skrämmande e.d.
mest vid beskrivning av äldre förh.geogr.land.yrk.en bok om äventyr bland vildarna i Nya Guineas djungler○äv. om obehärskad och farlig personden långe vilden slogs med en påk○äv. bildligtpolitiker som inte tillhör ngt bestämt parti
el. företräder ngn bestämd åsiktsriktning
efter utträdet ur partiet behöll han sitt riksdagsmandat som politisk vildesedan ca 1750till vild