Svensk ordbok 2009, webbversion

vil`de substantiv ~n vildar vild·en●person som lever i natur­tillstånd o­påverkad av väster­ländsk kultur och ofta betraktas som skrämmande e.d. mest vid beskrivning av äldre förh.geogr.land.yrk.en bok om äventyr bland vildarna i Nya Guineas djungler○äv. om o­behärskad och farlig personden långe vilden slogs med en påk○äv. bildligtpolitiker som inte till­hör ngt bestämt parti el. före­träder ngn bestämd åsikts­riktning efter ut­trädet ur partiet behöll han sitt riksdags­mandat som politisk vildesedan ca 1750till vild