Svensk ordbok 2009, webbversion
verb vidlådde vidlått, pres. vidlåder
vid|låd·er●äv. lös förb., jfr2låda
sitta fast vid
ngt åld.Nollhon var så törstig att tungan vidlådde gommen○ofta bildligtvara förknippad med
de besvärande marginaleffekter som vidlåder bostadsbidragenvidlåda ngtsedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. vidherludha, viderlodha; till 2låda
Subst.:vbid1-390423vidlådande