Svensk ordbok 2009, webbversion

vick´er substantiv ~n ●typ av ärt­växt, vanligen med blommor i en­sidiga klasar och udd­blad om­bildade till greniga klängen var­av samtliga arter är vild­växande ut­om en som all­mänt odlas och mest an­vänds till grön­foder bot.vickerartduvvickerfodervickerhäckvickerkråkvickersedan 1640via ty. av lat. vic´ia med samma betydelse; trol. besl. med vek