Svensk ordbok 2009, webbversion
vi
`
cekonung
substantiv
~en ~ar
vice|kon·ung·en
●
ställföreträdare för regerande kung eller drottning
i ett biland, särsk. koloni e.d.
histor.
samh.
yrk.
vicekonungen av Indien
vicekonung (av ngt)
sedan 1717