Svensk ordbok 2009, webbversion
vibran
´
t
substantiv
~en ~er
vibr·ant·en
●
språkljud som bildas genom att ett rörligt organ i munhålan sätts i dallring
språkvet.
JFR
cohyponym
tremulant 2
både bakre och främre r-ljud kan vara vibranter
sedan 1934
till
vibrera