Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
veget·er·ar●leva och växa
om växt
bot.psykol.efter att ha skurit bort det mesta av rötterna låter man plantan vegetera i en kruka med bara lite jord○äv. bildligt om personleva på låg verksamhetsnivå
och ibl. enbart uppehålla existensen
JFRcohyponymslöa 1
mormodern sitter mest hemma och vegeterar nu för tidenvegeterasedan 1671via ty. av lat. vegeta´re ’uppliva’, till vege´re ’vara livlig’; jfr vegetabilier, vigör
Subst.:vbid1-389100vegeterande,
vbid2-389100vegetering