Svensk ordbok 2009, webbversion

vegetation [-∫o´n] substantiv ~en ~er veget·at·ion·en●samman­fattningen av all växtlighet särsk. i visst om­råde el. av visst slag bot.vegetationstypbuskvegetationmarkvegetationmossvegetationundervattensvegetationklimatet var arktiskt med evig tjäle och sparsam vegetationom­rådena ut­med ban­vallen besprutades mot o­önskad vegetation○äv. om om­råde med (mycket) växtlighetvegetationen runt husetsedan 1727via ty. av lat. vegeta´tio ’upp­livande’, i medeltidslat. ’grönska’; till vegetera