Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
veget·at·ion·en●sammanfattningen av all växtlighet
särsk. i visst område el. av visst slag
bot.vegetationstypbuskvegetationmarkvegetationmossvegetationundervattensvegetationklimatet var arktiskt med evig tjäle och sparsam vegetationområdena utmed banvallen besprutades mot oönskad vegetation○äv. om område med (mycket) växtlighetvegetationen runt husetsedan 1727via ty. av lat. vegeta´tio ’upplivande’, i medeltidslat. ’grönska’; till vegetera