Svensk ordbok 2009, webbversion
verb vederfors vederfarits
veder|far·as●komma (ngn) till del
både om positiva och negativa företeelser
åld.Nolldet oblida öde som vederfarits henneden ära som vederfors föräldrarna när sonen blev biskopvederfaras ngnsedan 1445Samling af åtskilliga handlingar och påminnelser (Lagerbring)fornsv. vidherfara(s); efter lågty. wedderfaren med samma betydelse, urspr. ’gå, fara emot’
Subst.:vbid1-388892vederfarande