Svensk ordbok 2009, webbversion

ve`derdöpare substantiv ~n äv. vard. vederdöparn, plur. ~, best. plur. vederdöparna veder|­döp·ar·en●an­hängare av en rörelse under reformations­tiden som förkastade dop av små­barn relig.yrk.SYN.synonymanabaptist sedan 1534efter ty. Wiedertäufer med samma betydelse, till wieder ’åter’