Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
vatt·en|skott·et●(upprätt) skott vars celler har hög vattenhalt
och som utvecklas om äldre stam el. grövre gren (t.ex. hos äpple- el. päronträd) beskärs el. skadas
bot.om man vill föryngra trädet och låter ett och annat vattenskott sitta kvar, hämmas bildningen av nya sådanasedan 1843; 1754: vattuskott