Svensk ordbok 2009, webbversion
varga
[
var
`
ja
]
verb
~de ~t
varg·ar
●
råka göra (arbetsstycke) tekniskt oanvändbart
vard.
tekn.
varga ngt
sedan 1955
Subst.:
vbid1-387188
vargande
,
vbid2-387188
vargning