Svensk ordbok 2009, webbversion
verb vanstyrde vanstyrt, pres. vanstyr
van|styr·de●ofta perf. part.
styra (land, område e.d.) på ett dåligt sätt
allmän värderingpol.oppositionen anklagade regeringen för att ha vanstyrt landet i 12 årvanstyra ngtsedan 1978Subst.:vanstyre