Svensk ordbok 2009, webbversion

1vann`a substantiv ~n vannor vann·an●typ av öppet trä­fat där man skakar säd för att skilja undan agnar mest histor.jordbr.kem.tekn.○nu­mera ngt ut­vidgat(enklare) sädesrensningsmaskin ○äv.stort, ganska grunt smältrum där glas­massa förs fram mot arbetsöppningen sedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. vanna; av lågty. wanne med samma betydelse; av lat. vann´us ’såll’
2vann`a verb ~de ~t vann·ar●rensa med vanna jordbr.gummorna vannade havrevanna (ngt)sedan 1640Subst.:vbid1-386662vannande, vbid2-386662vanning