Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n vannor
vann·an●typ av öppet träfat där man skakar säd för att skilja undan agnar
mest histor.jordbr.kem.tekn.○numera ngt utvidgat(enklare) sädesrensningsmaskin
○äv.stort, ganska grunt smältrum
där glasmassa förs fram mot arbetsöppningen
sedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. vanna; av lågty. wanne med samma betydelse; av lat. vann´us ’såll’
verb ~de ~t
vann·ar●rensa med vanna
jordbr.gummorna vannade havrevanna (ngt)sedan 1640Subst.:vbid1-386662vannande,
vbid2-386662vanning