Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv vandringssägnen vandringssägner
vandr·ings|säg·nen●sägen som spritts utanför den bygd där den uppkommit
sag.JFRcohyponymklintbergare
○äv. bildligtofta skämts.det sägs att många pensionärer äter kattmat, men det är kanske en vandringssägensedan åtm. 1950