Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
valk·ar1göra (väv eller djurhud) tät och fast
genom speciell (knådande) bearbetning
textil.zool.valkmaskinvalka klädevalka hudarvalka ngtsedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. valka ’rulla; knåda’; gemens. germ. ord, besl. med sanskrit valgati ’röra sig häftigt’
2rulla fram och tillbaka
mindre brukl.Nollvalka ngtsedan början av 1500-taletLäke- och örte-böckerSubst.:vbid1-385834valkande,
vbid2-385834valkning