Svensk ordbok 2009, webbversion

u`ttömma verb uttömde uttömt, pres. uttömmer ut|­tömm·er●ofta lös förb., setömma 2 helt tömma på inne­håll Nollförråden var uttömda○äv. med avs. på inne­hålletfyndigheterna väntas bli uttömda till 2020-talet○särsk. med avs. på abstrakt före­teelsehennes krafter var helt uttömdaalla möjligheter tycktes uttömdauttömma ngt (ngnstans)sedan 1472–86Speculum Virginumfornsv. uttöma Subst.:uttömmande, vbid2-384766uttömning