Svensk ordbok 2009, webbversion

u`trymning substantiv ~en ~ar ut|­rym·ning·en●det att ut­rymma visst om­råde samh.utrymningsplanutrymningsvägutrymning av far­tygetutrymning av skolanutrymning (av ngt), utrymning (av ngra) (från ngt)sedan 1791