Svensk ordbok 2009, webbversion
verb utredde utrett, pres. utreder
ut|red·er●äv. lös förb., sereda ut 2
undersöka och bringa klarhet i
visst förhållande; särsk. i politiska och juridiska sammanhang
jur.samh.JFRcohyponymklarlägga
transaktionerna bör utredas av åklagarefrågan om utbyggnad av älvarna bör utredas ytterligare○äv. med avs. på personmindre barn med astmabesvär bör utredas av barnläkareutreda ngn/ngt/SATSsedan ca 1400Klosterläsningfornsv. utredha
Subst.:vbid1-383308utredande,
utredning