Svensk ordbok 2009, webbversion

u`treda verb utredde utrett, pres. utreder ut|­red·er●äv. lös förb., sereda ut 2 under­söka och bringa klarhet i visst förhållande; särsk. i politiska och juridiska samman­hang jur.samh.JFRcohyponymklarlägga transaktionerna bör utredas av å­klagarefrågan om ut­byggnad av älvarna bör utredas ytterligare○äv. med avs. på personmindre barn med astma­besvär bör utredas av barn­läkareutreda ngn/ngt/SATSsedan ca 1400Klosterläsningfornsv. utredha Subst.:vbid1-383308utredande, utredning