Svensk ordbok 2009, webbversion
u
`
tlösare
substantiv
~n
äv. vard.
utlösarn
,
plur.
~
,
best.
plur.
utlösarna
ut|lös·ar·en
●
mekanism för igångsättning
av apparat e.d.
tekn.
självutlösare
kamerans utlösare
sedan 1873