Svensk ordbok 2009, webbversion

u`tlopp substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en ut|­lopp·et1plats där ett rinnande vatten­drag mynnar ut i större vatten­samling eller hav geogr.hyg.JFRcohyponymavflöde Viskans utlopp i Kattegatt○äv.plats för av­rinning från större vatten­samling utloppet från tjärnen○äv.av­lopp utloppsdike(ngts) utlopp (i ngt), utloppet (från ngt)sedan 1442intyg utfärdat av prästen Asmund Helgeson i västgötska Foxerna (Framställning)fornsv. utlop 2det att ge ut­tryck åt känsla, förmåga e.d. komm.ge fritt utlopp åt sin kreativitetfå utlopp för sin energiutlopp (för/åt ngt)sedan 1856