Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ut|lopp·et1plats där ett rinnande vattendrag mynnar ut i större vattensamling eller hav
geogr.hyg.JFRcohyponymavflöde
Viskans utlopp i Kattegatt○äv.plats för avrinning från större vattensamling
utloppet från tjärnen○äv.avlopp
utloppsdike(ngts) utlopp (i ngt), utloppet (från ngt)sedan 1442intyg utfärdat av prästen Asmund Helgeson i västgötska Foxerna (Framställning)fornsv. utlop
2det att ge uttryck
åt känsla, förmåga e.d.
komm.ge fritt utlopp åt sin kreativitetfå utlopp för sin energiutlopp (för/åt ngt)sedan 1856