Svensk ordbok 2009, webbversion
u
`
tkörare
substantiv
~n
äv. vard.
utkörarn
,
plur.
~
,
best.
plur.
utkörarna
ut|kör·ar·en
●
vanligen i sammansättn.
person som kör ut varor
trafik.
yrk.
brödutkörare
mjölkutkörare
ölutkörare
sedan 1855