Svensk ordbok 2009, webbversion

u`tkommendera verb ~de ~t ut|­kom·mend·er·ar●ofta lös förb., jfrkommendera beordra (polis eller militär) i position för visst upp­drag särsk. i syfte att upprätt­hålla ordningen mil.utkommendera ngn/ngt (ngnstans)sedan 1627Subst.:vbid1-382479utkommenderande, vbid2-382479utkommendering