Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
ut|jämn·ar1äv. lös förb., sejämna ut
avlägsna ojämnheter i
Nollvägbanan utjämnades med en väghyvelutjämna ngtsedan 17612äv. lös förb., sejämna ut
minska verkningarna av (ngt) genom att avlägsna olikheter
NollJFRcohyponymneutralisera 1
utjämna inkomstskillnadernautjämna ngtsedan 18133äv. lös förb., sejämna ut
ge en värdemässig ställning som varken är positiv eller negativ
genom omfördelning el. överflyttning av resurser e.d.
NollJFRcohyponymkvitta 1
utjämna en skuld○spec. sportsvenskarna lyckades utjämna till 2–2 i slutminutenutjämna (ngt) (till ngt)sedan 1856Subst.:vbid1-382356utjämnande,
utjämning