Svensk ordbok 2009, webbversion
u
`
tgård
substantiv
~en ~ar
ut|gård·en
●
mindre lantgård som hör till större
mest histor.
jordbr.
○
äv.
plats i fornnordisk mytologi där jättarna bodde
sedan 1586
jfr fornsv.
utgarþer
’gärdsgård’