Svensk ordbok 2009, webbversion

u`tflagga verb ~de ~t ut|­flagg·ar●vanligen lös förb., seflagga ut registrera (far­tyg) i annat land än det egna under s.k. bekvämlighets­flagg, för att få lägre skatt sjö.en viss an­del av tonnaget utflaggades till Elfenbens­kustenutflagga ngt (till ngt)sedan 1976Subst.:vbid1-381837utflaggande, vbid2-381837utflaggning