Svensk ordbok 2009, webbversion
u`telämna
verb ~de ~t
ute|lämn·ar●underlåta att ta med
ngn/ngt; med el. utan avsikt
Nollav någon anledning hade han utelämnat NN:s bok i bibliografinvittnet utelämnade vissa viktiga uppgifterutelämna ngn/ngtsedan 1669Subst.:vbid1-381686utelämnande,
vbid2-381686utelämning