Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ute·gångs|för·bud·et●förbud mot att vistas utomhus
vanligen efter mörkrets inbrott; under nationellt orostillstånd e.d.
samh.JFRcohyponymundantagstillstånd
införa utegångsförbudproklamera utegångsförbudutegångsförbudet hävdesutegångsförbud (för ngn)sedan 1942