Svensk ordbok 2009, webbversion

u`tdika verb ~de ~t ut|­dik·ar●vanligen lös förb., sedika göra (mark­område e.d.) torrare genom att an­lägga diken för av­rinning jordbr.kärren utdikades för att bli odlingsbarautdika ngtsedan 1740Subst.:vbid1-381542utdikande, vbid2-381542utdikning