Svensk ordbok 2009, webbversion

u`tbringa verb ~de äv. utbragte, ~t äv. utbragt, pres. ~r ut|­bring·ar●i vissa ut­tryck före­slå ut­förande av viss ritual e.d. komm.scen.utbringa ett leveutbringa en skålutbringa ngtsedan 1844efter ty. ausbringen med samma betydelse Subst.:vbid1-381405utbringande