Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
ut|bomb·ar●vanligen perf. part.
förstöra (byggnad e.d.) genom bombning
mil.endast väggarna fanns kvar av det utbombade hyreshuset○äv. med konstruktionsväxlingstora delar av civilbefolkningen var utbombade vid krigsslutetutbomba ngt/ngrasedan 1942Subst.:vbid1-381378utbombande,
vbid2-381378utbombning