Svensk ordbok 2009, webbversion

u`tbomba verb ~de ~t ut|­bomb·ar●vanligen perf. part. förstöra (byggnad e.d.) genom bombning mil.endast väggarna fanns kvar av det utbombade hyres­huset○äv. med konstruktionsväxlingstora delar av civil­befolkningen var utbombade vid krigs­slutetutbomba ngt/ngrasedan 1942Subst.:vbid1-381378utbombande, vbid2-381378utbombning