Svensk ordbok 2009, webbversion
u
`
ruppföra
verb
uruppförde uruppfört
,
pres.
uruppför
ur|upp·för·de
●
framföra (musikverk, skådespel e.d.) för första gången
scen.
det blev skandal när baletten Våroffer uruppfördes
uruppföra ngt
sedan 1924
Subst.:
uruppförande