Svensk ordbok 2009, webbversion

urgera [-ge´-] verb ~de ~t urg·er·ar●med efter­tryck fram­hålla viss å­sikt etc., i mer el. mindre formellt samman­hang mindre brukl.komm.han urgerade intensivt sin upp­fattningurgera ngt/SATSsedan 1611av lat. urge´re ’tränga; driva på’ Subst.:vbid1-380421urgerande, vbid2-380421urgering