Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ur|djur·et●typ av encellig, oftast mikroskopisk organism
med cellkärna; det äldsta och mest primitiva djuret varav vissa arter kan betraktas som växter; förekommande i stora mängder, främst i vatten el. fuktig miljö
zool.SYN.synonymprotozo
amöborna, toffeldjuren och gisseldjuren hör till urdjurenen del urdjur är parasiter och vissa vållar sjukdomar, t.ex. sömnsjuka och malariasedan 1865