Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
urban·is·er·ar●ge stadsprägel
geogr.samh.sociol.staden var länge en nödtorftigt urbaniserad bondby○äv.låta (till stor del) bli präglad av stadskultur
landet urbaniserades i snabb takt○äv. med tanke på motsvarande befolkningurbaniserade människorurbanisera ngn/ngtsedan 1835Subst.:vbid1-380245urbaniserande,
vbid2-380245urbanisering