Svensk ordbok 2009, webbversion

urbanise´ra verb ~de ~t urban·is·er·ar●ge stadsprägel geogr.samh.sociol.staden var länge en nöd­torftigt urbaniserad bond­by○äv.låta (till stor del) bli präglad av stads­kultur landet urbaniserades i snabb takt○äv. med tanke på mot­svarande befolkningurbaniserade människorurbanisera ngn/ngtsedan 1835Subst.:vbid1-380245urbaniserande, vbid2-380245urbanisering