Svensk ordbok 2009, webbversion

1upp`växt substantiv ~en ~er upp|­växt·en●det att växa upp på visst sätt el. under vissa om­ständigheter (som fram­går av samman­hanget) släkt.uppväxtmiljöuppväxttiduppväxtvillkoruppväxtårhon hade en skyddad uppväxt(under) uppväxtensedan ca 1500–10Ett forn-svenskt legendariumfornsv. upväxter
2upp`växt adjektiv, neutr. ~ upp|­väx·ta●upp­vuxen admin.släkt.uppväxt ngnstanssedan 1794