Svensk ordbok 2009, webbversion

upp`spjälka verb ~de ~t upp|­spjälk·ar●vanligen lös förb., sespjälka 1 sönder­dela i enklare enheter särsk. kem.kem.JFRcohyponymspjälka 1 födan uppspjälkas i mag­säcken av diverse enzymeruppspjälka ngtsedan 1855Subst.:vbid1-379446uppspjälkande, vbid2-379446uppspjälkning