Svensk ordbok 2009, webbversion
upp`spjälka
verb ~de ~t
upp|spjälk·ar●vanligen lös förb., sespjälka 1
sönderdela i enklare enheter
särsk. kem.kem.JFRcohyponymspjälka 1
födan uppspjälkas i magsäcken av diverse enzymeruppspjälka ngtsedan 1855Subst.:vbid1-379446uppspjälkande,
vbid2-379446uppspjälkning