Svensk ordbok 2009, webbversion

upp`spelning substantiv ~en ~ar upp|­spel·ning·en1av­läggande av spelprov musikpedag.musik­högskolans avgångs­klasser hade uppspelninguppspelning (av ngt) (för ngn)sedan 18942åter­givning av in­spelat ljud- eller bild­material för å­hörare el. å­skådare radiotekn.uppspelning av video­kassettenuppspelning av band från vittnes­förhöruppspelning (av ngt)sedan 1950-talet