Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. uppskärarn, plur. ~, best. plur. uppskärarna
upp|skär·ar·en●redskap för uppskärning av mat
särsk. om viss typ av lång kniv
hush.kokk.verkt.han använde en uppskärare till skinkan○äv. om person som skär upp ngtsedan trol. ca 1950Jack uppskäraren.Svensk benämning på en aldrig identifierad man som 1888 mördade sex prostituerade kvinnor i London