Svensk ordbok 2009, webbversion

upp`rada verb ~de ~t upp|­rad·ar●vanligen lös förb., jfrrada upp ordna i rader Nollkonfirmanderna satt uppradade på första bänkupprada ngra (ngnstans/SÄTT)sedan 1791Subst.:vbid1-378781uppradande, vbid2-378781uppradning