Svensk ordbok 2009, webbversion
upp
`
rada
verb
~de ~t
upp|rad·ar
●
vanligen lös förb., jfr
rada upp
ordna i rader
Noll
konfirmanderna satt uppradade på första bänk
upprada ngra (ngnstans/SÄTT)
sedan 1791
Subst.:
vbid1-378781
uppradande
,
vbid2-378781
uppradning